Under klimakteriet, även kallad menopaus eller övergångsåldern, genomgår kvinnor en omställning i sina hormonnivåer där hormonproduktionen från äggstockarna minskar, vilket leder till att menstruationen upphör. Klimakteriet sker någon gång i 50-årsåldern och pågår olika länge, oftast i flera år.
De kroppsliga och psykologiska besvären under klimakteriet är många och upplevs olika. Vissa märker knappt att de är i klimakteriet medan andra har många symtom. De kroppsliga och psykologiska besvären är svettningar, vallningar, torra slemhinnor, urinvägsbesvär, sömnbesvär, trötthet, nedstämdhet, humörsvängningar, känsla av förlust och ökad sårbarhet.
Klimakteriet påverkar även kvinnans sexualitet på flera sätt.
Underlivsbesvär som torrhetskänsla, sveda, irritation, klåda och smärta vid sex. Hälften av alla kvinnor får underlivsbesvär i samband med klimakteriet.
Urinvägsbesvär som urinträngningar och upprepade urinvägsinfektioner vilket påverkar sexualiteten då samlag kan bidra till urinvägsinfektion. Urinläckage orsakat av att urinvägarna blir mindre spänstiga i och med lägre östrogennivåer vilket gör att musklerna får svårare att stänga urinröret.
Förändrad lust. För vissa blir sexlusten större i klimakteriet. Det kan bero på flera faktorer som att självkänslan blir bättre för många med ökad ålder. Tryggheten i sig själv, sin kropp och i relationen påverkar och fokus kan läggas på njutning och välbefinnande. Det finns ofta mer tid för egen avkoppling och för partnern. För många minskar istället lusten vilket sannolikt orsakas av de stora kroppsliga förändringar och symtom som sömnbesvär, trötthet, nedstämdhet, känsla av sårbarhet och omotiverad, humörsvängningar och underlivsbesvär.
Tankar och känslor. De förändrade hormonnivåerna där östrogen, tillsammans med noradrenalin och dopamin sjunker medför att många kvinnor känner sig gråtmilda och allmänt omotiverade. Kroppens åldrande kan leda till känslor som ilska och skam.
Orgasmerna blir ofta kortare med färre muskelkontraktioner där det även kan ge smärtsamma orgasmer.
Upphetsning. Det kan vara svårare att bli upphetsad och där lubrikationen fördröjs eller uteblir. Återgång från upphetsning till icke upphetsat tillstånd går snabbare.
För de allra flesta förändras sexualiteten på något sätt vid klimakteriet. Anpassningar i sexpraktik, omvårdnad om sin kropp, kommunikation med partner blir viktiga ingredienser för att fortsättningsvis må så bra som möjligt i sin sexualitet.
Hormonläkemedel kan lindra klimakteriebesvär, men det behöver inte vara ett förstahandsval. Genom sunda levnadsvanor kan välmåendet och besvären minska. Fysisk aktivitet, avstå från nikotin och alkohol, bra matvanor, avslappningsövningar, knipövningar kan lindra besvären till viss del.
Hur kan vi hjälpa dig!
Många upplever att det är svårt att prata om sex då det är ett privat ämne som en inte brukar prata om. Sexualitet kan för en del även väcka negativa känslor såsom skuld och skam vilket gör det ännu svårare att prata om sin sexualitet.
Våra sexologer har många års erfarenhet av samtal och rådgivning kring sexualitet. Vår erfarenhet är din trygghet!
Under det första samtalet kommer sexologen att ställa frågor till dig för att få en förståelse för de problem du upplever och hur de påverkar dig. Sexologen kommer att lyssna noggrant och empatiskt på det du delar och ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse för dina upplevelser, känslor och problem. Tillsammans diskuterar ni möjliga förklaringar till de sexuella problemen och där sexologen ger dig råd och verktyg. Sexologen kan även föreslå fler rådgivningssamtal.
Du behöver inte förbereda dig inför ditt digitala besök.
